Årskrönika 2020

Detta helt unika året har ställt allt på sin spets. Vi har aldrig haft så mycket tid för trädgården. Listan med att göra började betas av. Efter rensning i förråd tog vi itu med den gamla muren mot vägen där stenblocken börjat välta. De stenarna lyfter man inte på plats hur som helst. Det krävdes både spett och vår gemensamma muskelkraft. När vi fått dem på plats blev det cement framför den så de inte välter igen.

Pallkragarna har kommit på plats. Västeråsgurkan, squash, auberginer och jordgubbsplantor planterades. Vi var hos bekanta och hämtade hästgödsel till rabatterna. Det gick fort att få ut den när vi var två. Det brukar ta mig flera dagar annars. Nu kom regn. Precis i rätt tid. Vad gör man när det regnar? Målar om köket, äntligen. Väggarna behövde verkligen ny färg. Under tiden som jag målade köket skrapade maken fönster. Jag fick fortsätta måla fönster när köket var färdigt allt eftersom de blev färdig skrapade. Fyra fönster blev färdiga i sommar.

Nu närmar vi oss midsommar. Ett nytt bord tillverkas av breda golvplankor i furu som blivit över när köksgolvet lades för många år sedan. Orangeriet möblerades med ett nytt bord och nymålad soffa med nysydda dynor. Vindruvan växer, tomatplantor, paprika, chili och palettblad får flytta in. Det börjar bli ombonat. Tre kaffet börjar bli en vana i orangeriet.

De gamla rabatterna på baksidan gräver jag om och får hjälp av maken att flytta alla trampstenar jag har släpat dit. Han räknar till 19 stycken. Spännande att göra helt nytt. Börjar med ett tjockt lager av tidningar sedan planteringsjord och gödsel. Många nya plantor för ett nytt hem, Hostor, kaukasisk förgätmigej, alunrot och rudbeckior. När det var lökdags blev det många tulpanlökar, Hela den ena rabatten är under en stor vingbenved, en hög gul magnolia och en ligustersyren. Jag släpar tillbaka några trampstenar också.

Sommaren tuffar på med både soliga dagar och regndagar. På framsidan mellan Rhodendendronbuskarna blev det både liljelökar och alunrot. Ett jobb som var värre än det vi kunnat tänka oss var när vi skulle gräva upp miskantusgräset och dela det. Vi fick ta till både yxa och såg och flera timmars tålamod innan det blev sju stora delar. Nästa sommar blir det ett par dahlior vid sidan om den delen av gräset som vi planterade tillbaka. Jag kunde aldrig tro att det blev så stor plats över. Västeråsgurkan har verkligen levererat. Det blev många kilo att lägga in. Nu när vintern är här önskar jag mig en lika fin trädgårdssommar nästa år. Ser med tillförsikt fram emot 2021 och önskar alla trädgårdsvänner ett fint odlingsår.

Anki Plate-Björsson

Ordförande

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *